Mitt hår hamnar allt som oftast i tofs. Det är liksom enklast så. Jag är alltså ingen fixare av rang och accepterar det utseende jag lever med. Men så kommer det till de små grå, och då menar jag inte hjärncellerna. Jag har egentligen inte ont av att bli gråhårig, men hamnar ändå där med en toning, inköpt i förbifarten hos frisören. Vill inte lägga flera hundra på något som tvättas bort på ett par månader, men tycker ändå att alla andra blir så mycket snyggare då de unnar sig lite fix. Ska jag eller inte?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar